commemoro

Nej, det är inte sant. Men jag tror att twitter, jaiku, pownce och dess efterföljare kommer att påverka bloggosfären i hög grad. Jag tror att det finns ett antal påverkande faktorer.

realtid

Via twitter & co interagerar vi i realtid. I kombination med ständig uppkoppling är det mer aktuellt än en blogg. I jämförelse med twitter & co blir en blogg som gammalmedia. D.v.s. den passar för längre inlägg typ features. Korta snabba inlägg passar bättre på twitter. Realtidstrenden återfinns också i tjänster som Qik och den utmärkta statistiktjänsten Woopra. Qik sänder video direkt från mobilen och Woopra ger realtidskontakt med dina bloggbesökare.

iPhone

Oavsett om man använder en iPhone och iPod touch eller en klassisk mobiltelefon så är det, åtminstone för mig som är 30++, enklare att skriva 140 tecken än ett helt blogginlägg på ett litet tangentbord. Och oavsett trenden att bärbara datorer blir lättare och lättare så är de inte lika enkla och snabba att använda som en mobiltelefon.

engagemang

När bloggarna var nya kunde man kosta på sig att vara lite slarvig. Nu är bloggar big business och bara det kan leda till prestationsångest och skrivkramp. Även om man inte bloggar själv utan bara följer bloggarna så finns det en liten press att följa RSS/Atom-flödet dagligen. Att markera "allt som läst" gör trots allt lite ont. twitter & co blir en kanal som kräver mindre engagemang både att göra (tjattra?) och följa. Det är kul & enkelt!

moln

Molnen vid horisonten är förstås spam och det faktum att twitter & co lär bli big business det också. Och vips är det inte kul & enkelt längre. Förresten kommer nog twitter & co att ta kål på Facebook också.

Uppdatering: Hittade en relevant artikel Twitter story (open thread) om twitter och dess påverkan. Följ artikeln via hashtags.

@marcus

*) Rubriken kommer förstås från klassikern Video Killed the Radio Star

ping

Mitt Google App Engine-konto har aktiverats! Jag håller på att kolla hur det hänger ihop. Jag gillar att App Engine liknar Django, men jag saknar admingränssnittet.

Mer om Google App Engine och Django:

• Running Django on Google App Engine
• Google App Engine First Impressions
• Google App Engine Getting Started Tutorial
• Using Django with Appengine
• Experimenting with Google App Engine

Computer Sweden skriver om Anställda i storföretag presterar otillräckligt. Min erfarenhet är att det stämmer. Vad det beror på vet jag inte riktigt, jag tror att slutsatsen som dras i artikeln är för förenklad:

Ett exempel är att företagen visserligen har standardiserade mallar, processer och metoder för att stöda att medarbetarna uppnår inviduella mål som är länkade till företagens mål. Men ofta saknas ett helhetstänk, vilket gör att effekten uteblir.

Jag tror att helhetstänk är rätt, men att standardisering bara är en del av lösningen. Jag tror i så fall mer på Management by Smurf.

Smurfar tillsammans:

They knew that they couldn’t do it all alone, so they came together to fight off Gargamel (the bad guy who wanted to eat them). They gathered all their collective intelligence and got the job done.

Smurfar och ledarskap:

Everyone would look to Papa Smurf to assess the situation and make a quick, but thoughtful decision.

Det är viktigt att smurfa mer på jobbet!

Bloggar börjar närma sig mainstream. Det känns som om ökade kommersiella intressen (läs: reklam) har tagit över bloggosfären och delat den i två läger; A-bloggar med stora reklamintäkter och övriga bloggar.

Just nu har jag bantat min konsumtion av bloggar och ökat konsumtionen av mikrobloggar. Jag gillar jaiku bättre än twitter och dessutom verkar jaiku vara mer spritt i Sverige. Fast just nu känns det som om twitter har mer medvind. Jag undrar förresten varför Google köpte jaiku? Det är dags för Google att lansera något nytt under jaiku-konceptet! Läs mer om jaiku och twitter på scobleizer.

Såhär i väntan på riktiga applikationer till iPhone och iPod touch tänkte jag lista mina tio mobila favorit webbapplikationer:

1. NewsGator Mobile (gratis konto och inloggning krävs) - synkroniserad RSS- och Atom-läsning är bekvämt
2. Instapaper - perfekt för TOREAD-märkning
3. Facebook (gratis konto och inloggning krävs) - guldstandard för iPhone-webbapplikationer just nu
4. Digg - tekniknyheter, ja alla nyheter
5. Hahlo (twitter-konto och inloggning krävs) - bättre på Twitter än Twitter
6. Summize - sökmotor för Twitter, tidsfråga innan Summize blir uppköpta av Google?
7. BuzzFeed - nyhetsaggregator
8. Campfire (gratis konto och inloggning krävs) - chatapplikation
9. TV-tablå - svenska TV-tablåer
10. Google Reader (google-konto och inloggning krävs) - nyhetsaggregator

Bonus: 15 Minuter - svenska nyheter (Stor disclaimer: Jag har utvecklat tjänsten själv.)

Några av tjänsterna är helt anpassade för iPhone och några är mer generellt mobilt anpassade. Det finns även några tjänster som behöver utvecklas för att bli riktigt bra:

• LinkedIn - allför många återvändsgränder, det är bara att härma Facebook för att bli bättre
• Google Docs - läsa, men inte kunna redigera är kass
• Alla svenska nyhetssajter - Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter är bäst, övriga behöver mobiliseras

Jag hoppas kunna göra en ny lista i under sommaren för riktiga iPhone-applikationer.

ping

Jag läste artikeln Morgondagens mobiltelefon är den nya spelkonsolen i PC för alla. Jag håller helt klart med. Som konsument vill jag minska antalet bärbara enheter. Att kombinera telefonen, MP3-spelaren och spelkonsolen förenklar. Jag hoppas mycket på iPhone och iPod touch som spelkonsoler framåt juni.

ping

Jag läste artikeln Reklam ska göra musiken gratis i SvD. Jag håller med om att det kan vara en framkomlig väg för musikindustrin. Det finns tydliga paralleller till innehållsleverantörerna till kabel-tv, satellit och Boxer. Som konsument har du två-tre val när det gäller TV-innehåll.

• Public service
• Reklamfinansiering typ TV3
• Månadsabonnemang typ Canal+

Jag är rädd för att reklamfinansierad musik kommer att bli som reklamfinansierad TV och radio, d.v.s. enbart mainstream och (för) mycket reklaminnehåll. Månadsabonnemang fungerar säkert bättre, jag betalar en rimlig månadsavgift, lyssnar så mycket jag vill och slipper reklamen. Återstår gör public service motsvarigheten, d.v.s. innehåll med djup och nischade artister. Här tror jag att det gäller att artisterna själva marknadsför sig, men sannolikt behövs även en bra katalogtjänst för att hitta all musik som inte är mainstream. Med ett bra katalogtjänst kan svansen bli hur lång som helst. Muxtape ser till exempel ut som en bra början. Muxtape är en modern variant av blandbanden. Kommer ni ihåg dem? Min favorit var Maxell 90 Gold laddat med inspelad musik från Trax.

Spotify streamar musiken på samma sätt som innehållsleverantörerna till gammal-TV och gammal-radio sänder ut sitt innehåll. Jag ser inte detta som en direkt ersättare till CD-försäljningen. Än så länge har hemladdning av musik fler paralleller med CD-försäljningen än streamad musik. Återstår alltså att förfina affärsmodellen för hemladdning av musik typ iTunes. Daniel Johansson argumenterar:

– Om tio år kommer en vanlig hårddisk kunna innehålla all musik som någonsin getts ut, tio år efter det kommer en mobiltelefon att göra det. All musik kommer att finnas tillgänglig när vi vill, var vi vill och hur vi vill.

Jag håller med Johansson, men att betala 9 kr / styck för all musik som någonsin givits ut och stoppa det i fickan känns dyrt och onödigt. Jag vill inte ha all musik som någonsin givits ut, jag vill kunna välja och betala för det jag vill ha. Fast det är klart, jag köper fortfarande merparten av min musik på CD för att ha en backup och för att ha möjligheten att rippa om skivorna i högre och högre kvalitet allteftersom de nya iPodarna växer. Jag köper även låtar via iTunes, men dessa köp har snarare ersatt mina inköp av singlar. Och det finns i mina ögon inget bättre sätt att köpa musik än direkt via en iPod touch. Inga sladdar och inget strul. Trådlöst, rakt ner i fickan - det är modellen.

ping

Jag har byggt en tjänst som anpassar nyheter till iPhone och iPod touch. Det är inget fel på Mobile Safari - alla nyhetssidorna kan läsas ordentligt, men det är svårt att få en överblick. Därför har jag byggt 15 minuter.

Startsidan

Aktuella nyheter från Svenska Dagbladet

Detaljvy på nyheten

Detaljvyn innehåller endast ett kort intro. Länk till hela artikeln öppnar artikeln i Safari. Jag vill inte råka ut för kritiken som Telia fick för Surf Open. Bl.a. därför finns inga Google AdWords-annonser eller liknande - även om den största anledningen är att jag inte sett något snyggt sätt att visa annonser på en iPhone-skärm. På något sätt känns det som om reklamen stör estetiken i iPhone-gränssnittet i högre grad än i en vanlig webbläsare.

Bakom kulisserna har jag använt Django, User Interface (UI) Library for Safari development on iPhone och två CSS-mallar från Apples web toolkit (inloggning krävs). Nyheterna uppdateras varje timme och lagras i en Django-applikation. Jag har använt Djangos mallspråk för att skapa gränssnittet med iui och CSS-mallarna. Första Django-projektet och första gången jag kodar något alls på tio år, så det kommer säkert förbättringar efter hand.

ping

Tack vare ramverket User Interface (UI) Library for Safari development on iPhone stödjer commemoro numera iPod touch (och iPhone, men det har jag inte testat eftersom jag inte har någon iPhone ännu).

commemoro för iPod touch / iphone

Min lösning är baserad på sektioner i Mephisto, vilket gör att jag kan välja om inlägget ska publiceras både på vanliga sajten och iPod touch / iphone-versionen eller bara på någon av dem. Jag har även lagt till en webclip-ikon i form av den lilla fågeln ovan, så att det ska se trevligare ut på iPoden.

ping

Blandade låtar från Apples reklamfilmer genom tiderna. Saknas några? Lämna en kommentar så fyller jag på.

Dagens ledare i DN handlar om tryckfrihet och yttrandefrihet:

Det är inte fel att söka enkla, rationella lösningar. Men den teknikoberoende grundlagen är ingen sådan. Det är en skenbar lösning på problem som vi kan bemästra genom mindre ändringar i den tryckfrihetsförordning och den yttrandefrihetsgrundlag som vi redan har.

Av någon anledning kommer jag att tänka på klassikern om lagen om svin i ollonskog - Byggningabalk (1736:0123 1) 12 kap:

4 § Släpper någon med vilja svin å annans ollonskog, som inhägnad är; have dem till skogsägaren förverkat. Komma svin, eller annat fä, som ollon äter, annorledes där in; gånge därom som i 9 kap. urskilt är. Varda svin dräpne, eller slagne; då bötes, och gäldes de åter, som om annat fä i 22 kap. stadgas.

Min tanke är att det visst går att ha en teknikberoende grundlag, om den, i varje fall på lång sikt, anpassas till samhället och samhällsutvecklingen. Läs mer på Political Junkie och Blogge Bloggelito.

Jack Zeal på A List Apart skiver om konceptet Design by Metaphor:

Unfortunately, the power of this method of communication comes at a significant cost. If a client says he wants his new auction site to be “like eBay,” what does that mean? An artist hears “It has a tacky color scheme.” A developer hears “It’s scalable to 20 million users.” A user hears “It has feedback ratings on all sellers.” Which, if any of these, did the client mean? You may spend dozens of hours writing specs for eBay-esque features that didn’t capture the client’s heart.

Det påminner mig om ett startup-projekt som jag stötte på för länge sedan. Det var en e-handelsportal med stora ambitioner och en delfunktionalitet skulle vara en meddelande- och kalenderfunktion som skulle fungera som Outlook. Effekten av specifikationen blev precis som Zeal beskriver. Olika kompetensgrupper hörde olika saker och ambitionsnivån ökade till fantastiska nivåer. Startupen överlevde inte dotcom-kraschen.

Jag har testat Apples Excel-utmanare Numbers. Den första känslan som infinner sig är att detta en första version. Den påminner om känslan jag hade när jag testade första versionen av Pages. Med andra ord så tror jag att version 2 och 3 kommer att bli den verkliga Excel-utmanaren. Bortsett från detta är det ett trevligt kalkylprogram. Största fördelarna är hantering av grafer och diagram samt utskrifter. Dessa funktioner är mycket bättre än Excels dito. Den största svagheten är att min favoritfunktion Auto filter saknas.

Numbers fyller ett hål som Neooffice och Open Office visserligen fyller, men som inte känns maciga. Ett officepaket för Mac OS X skulle i dagsläget bestå av:

• Keynote (Powerpoint)
• Pages (Word och Publisher)
• Numbers (Excel)
• iWeb (FrontPage)
• OmniPlan (MS Project)
• OmniGaffle (Visio)
• OmniOutliner (OneNote)
• FileMaker (Access)

Saknas gör i dagsläget ersättare till Outlook och Groove. I gengäld finns iPhoto, iMovie och GarageBand som saknar (prisvärda) alternativ - både iLife och iWork är ruskigt prisvärda.

Dagens ledare i SvD innehåller en intervju med Gunnar Hökmark. Jag håller med om tankarna kring globalisering och konkurrenskraft.

Nu kommer den andra vågen av globaliseringen, som inte främst kommer att präglas av snabbt växande låglönearbete, utan av en snabbare framväxt av forskare, produktutvecklare, avancerade produkter och tjänster i de framväxande ekonomierna än världshistorien någonsin har sett. Och det kommer att påverka den globala ekonomin, liksom vår konkurrenskraft. Då måste vi ha ett entreprenörskap och ett kunskapsföretagande som kan hålla försprånget.

Entreprenörskap och innovationskraft är viktigt, men däremot tycker jag att kopplingen till platt skatt är svag.

Och då blir självfallet beskattningen av forskare, vetenskapsmän, ingenjörer, produktutvecklare, konsulter, finansanalytiker, programmerare och så vidare avgörande, liksom deras möjligheter och förutsättningar att utveckla företagande här i Sverige och i Europa.

I mina ögon är inte beskattningen det enda sättet att skapa möjligheter och förutsättningar för att utveckla företagandet. Det finns andra drivkrafter i form av innovationskluster (t.ex. fordonsindustrin på västkusten), livskvalitet och möjlighet till självförverkligande. Jag kanske är naiv, men jag tror och hoppas att duktiga forskare drivs av passion för sitt område och möjligheten att (överhuvudtaget) försörja sig på sin forskning, snarare än att minimera skatteeffekterna. Gällande utvecklingen i Ungern, Estland och Slovakien så tror jag att det är en alltför stor förenkling att enbart hänföra utvecklingstakten i platt skatt.

Hökmark fortsätter:

En starkare kunskaps- och tjänsteekonomi, med mer företagande som utgår från enskilda anställda, skulle kunna växa fram.

Jag håller med om att vi behöver en ekonomi och en arbetsmarknad som utgår från enskilda anställda, men inte att platt skatt skulle vara (hela) svaret.

Tidigare ledare i SvD - Platt skatt är ingen omöjlighet. Andra bloggar om platt skatt flavianopolis, Peter Hultqvist, Annie Johansson, Henrik Sjöholm, Johan Sjölander och Magnus Svensson.

ping

Dagens ledare, om f-skattsedel, i SvD fick mig att fundera på möjligheten att kombinera företagande med både kortare arbetstid och Googles 20 procent.

Det ska bli lättare att få f-skattsedel och starta eget. Framför allt för den som har endast en, eller ett fåtal, uppdragsgivare. Det meddelade regeringen igår.

Google ger anställda tekniker möjlighet att lägga 20 procent av sin arbetstid på projekt som inte nödvändigtvis följer arbetsbeskrivningen.

The 20 percent time is a well-known part of our philosophy here, enabling engineers to spend one day a week working on projects that aren't necessarily in our job descriptions. You can use the time to develop something new, or if you see something that's broken, you can use the time to fix it.

Det finns ett liknande program för ledning och försäljning. Google CEO Eric Schmidt beskriver det:

Well, 20 percent time applies to the technical staff. It does not apply to sales or management. Here's how it works for management: We spend 70 percent of our time on core search and ads. We spend 20 percent on adjacent businesses, ones related to the core businesses in some interesting way. Examples of that would be Google News, Google Earth and Google Local. And then 10 percent of our time should be on things that are truly new. An example there would be the Wi-Fi initiative.

Applicerat på ett helt land skulle det kunna innebära att vanlig veckoarbetstid är 32 timmar och 8 timmar kan satsas i egna projekt, antingen med f-skattesedel eller med lön från arbetsgivaren. I det senare fallet tillfaller förstås affärsnyttan och intäkterna arbetsgivaren då utvecklingen sker på betald arbetstid. I fallet med f-skattesedel ska förstås inte den egna verksamheten inte konkurrera med arbetsgivarens. Exempel på utnyttjande skulle kunna vara att utveckla någon aspekt av arbetsgivarens verksamhet som ligger strax utanför kärnaffären, att göra en hobby till vinstdrivande verksamhet eller att få chansen att jobba med något som man tror på och brinner för. Fördelen för individen är högre livskvalitet och möjlighet till självförverkligande, för landet att skapa innovationskraft och en grogrund för nya idéer och för arbetsgivaren en ökad kreativitet och ökat välbefinnande hos personalen. För arbetsgivaren finns förstås också möjlighet att skapa nya affärer. Inom Google finns bra exempel - Gmail är ett - på att 20-procentstiden har gynnat företagets affär.

I SvD den 8 augusti framgår att:

Centern anser däremot att arbetsrätten i Sverige är anpassad till 1970-talets storföretag och fasta anställningar. I globaliseringens era är konkurrensen knivskarp, nya jobb måste skapas i småföretag och människorna måste få skattelättnader och olika stödåtgärder för att komma i arbete, påpekar Maud Olofsson.

Genom att tillåta alla arbetstagare att satsa 20 procent av sin arbetstid på egna projekt tror jag att Sverige har möjlighet att nå samtliga tre mål; ökad livskvalitet, ökad innovationskraft och ökad konkurrenskraft. Finansieringen av de 20 procenten kan ske på två sätt:

1. Med f-skattsedel liknande Centerns modell, MEN kombinerat med anställning (en form av FA-skattsedel alltså): Genom enklare regelverk och skattelättnader för småföretag, möjligen kombinerat med stödåtgärder. För landet innebär det att en investering görs i ökad innovationskraft, snarare än enbart bidrag. Bidrag ska enbart ges om verksamheten som bedrivs under f-skattsedeln ligger utanför anställningen. I annat fall kan systemet missbrukas och nyttan med ökad innovationskraft utebli.

2. Googles modell: Lön från arbetsgivaren och alla innovationer och framtida intäkter tillfaller arbetsgivaren.

Båda lösningarna är tilltalande och kan säkerligen variera på individnivå eller möjligen som en del av ett kollektivavtal.

Helt klart är att arbetsrätten måste göras mer flexibel. Men flexibiliteten måste innebära såväl ökad livskvalitet och ökad innovationskraft som ökad konkurrentkraft. Att enbart anpassa arbetsrätten till global konkurrens är i mina ögon inte tillräckligt. Utvecklingen måste även öka livskvaliteten i landet. Jag är övertygad om att ökad livskvalitet medför ökad konkurrenskraft, däremot är jag tveksam till om motsatsen gäller. På samma sätt innebär ökad konkurrenskraft, utan ökad innovationskraft, ett samhälle som enbart jagar kostnader och om Sverige ska ha låga kostnader som enda konkurrensmedel tror jag att vi måste sänka levnadsstandarden i landet. Och sänkt levnadsstandard tror jag inte ökar livskvaliteten.

Andra röster om f-skattsedeln Esbati, Hanna Löfqvist och Fredrich Legnemark gäller möjligheten för mindre seriösa arbetsgivare att missbruka f-skattsedeln. Jag håller med, denna form av missbruk gynnar möjligen landets konkurrenskraft (på kort, kort sikt), men ger inte ökad livskvalitet och ökad innovationskraft.

ping